Ett gott ledarskap

Även i detta blogginlägg vill jag skriva om ledarskap och om kärlek som föder kärlek.

Min systerdotter Sofia skrev ett inlägg på Facebook om min syster (hennes mamma) och om hur viktig min syster varit för barn och föräldrar som hade förmånen att vara med i någon av hennes grupper (Maria har nu gått i pension).

Min systers ledarskap pekar inte med hela handen. Hon visar vägen, men låter barnen och föräldrarna hitta sin väg och växa. Detta ledarskap blir ofta inte uppmärksammat och värdesatt då dessa ledare inte placerar sig själv i centrum utan placerar dem de möter i centrum. Med tydlig, men mjuk hand leder de genom att erbjuda en verksamhet och aktiviteter som skapar glädje och växande, men där var och en får hitta sin egen väg. Nedan delar jag nästan hela texten Sofia skrev (blir varm i hjärtat av att läsa den). Tavlan Sofia målat till Maria finns nedanför texten. Så fin och gillar metaforen med ljuset i mörkret!

”Efter att ha gått på samma stig i över 20 år så börjar en ny. Maria ska ut på nya äventyr. Men jag tänkte att vi kunde gå tillbaka ett slag och få en glimt av vad som hänt de där nästan 30 åren.1997 började Maria sin tjänst här i Hosjö, där det redan fanns en hel del verksamhet. Allt ifrån kyrkskola, skapande i olika former och en levande församling. Maria blev en del av allt det här. Med tiden så kom och gick folk, präster, pedagoger, diakoner osv. Men Maria hon blev en trygg punkt som många känner igen. När någon nämner Maria i Hosjö kyrka lite varstans i Falun eller på andra ställen så har de fått kommentarer om hur fantastiskt det var att få ha sina barn där i de olika verksamheterna. Hur hon skapat teatrar, fixat så att barnen fått åka traktor och vagn till skogen, smyckat hela Kyrkskolan inför olika evenemang på öppna förskolan. Hur de som då var små och gick på öppna förskolan, eftis, kören osv nu kommit tillbaka i vuxen ålder och tar med sina små. Även om de flyttat har folk kommit hit när de hälsar på. När jag läser i olika grupper på Facebook så nämns speciellt öppna förskolan med värme och att de haft en skapande profil som Maria lagt sin själ i. Med händerna på ryggen har hon haft som måtto att alla kan. Skapande som andra tyckt varit för svårt för de minsta har hon ändå utmanat och fått dem att lyckats. Många har sagt att Maria är en riktig eldsjäl, och vad passar bättre att säga just detta på denna dag. När vi alla gått med varsin fackla och lyst upp mörkret. På tal om mörker så måste ett ljus få brinna sin gilla gång och nu ska Marias låga få fladdra vidare. Nu ska hon få njuta av en ny låga, en ny stig med barnbarn, skidor, promenader i skogen och långa sovmorgnar. Eftersom Maria var en av de som startade upp Ljusfesten vid Kyndelsen så har jag målat en tavla som hyllar henne och en bit av vad hon gjort och hur mycket hon betytt för bygden och Hosjö kyrka. Jag tänkte att denna målning ska få stå i församlingshemmet en tid och att den ska få komma till Maria. Jag har även fixat en bok som vem som helst får skriva ett ord till Maria och den kommer att ligga i församlingshemmet tills hon slutat den 28:e februari, sen får Maria den och kan läsa allt ni skrivit. Och jag hoppas att facklan förs vidare. Jag ville med denna tavla hylla mamma, som gjort så mycket och varit en så stor del av mångas liv. Hoppas att hon själv kan förstå hur viktigt hennes arbete varit och hur viktig hon är. Jag har dock turen att jag fortfarande får ha henne kvar och träffa henne när vi vill turigt för mig! Hihih älskar dig mamma! Hoppas du förstår hur viktig du är!  ”

Får du några tankar, känslor eller funderingar kring denna text skriv/dela gärna! Och vill du se mer av Sofias konst kan du gå in på ulfdotter.art

Sofia Elestrand, konstnär  ulfdotter.art